Sankta Lucia

I veckan har det varit många debatter angående denna ljusprydda flicka, vad är viktigast demokrati eller tradition? Det har, vid enstaka tillfällen, genom historiens gång demokratiskt valts en manligt Lucia, på våra skolor runt om i landet, dessa har sedan snällt fått lämnat plats åt en flicka. Man kan tycka att det inte spelar så stor roll, vilket det i sig kanske inte gör, men för att skapa trygghet krävs traditioner, vanor och konsekvens. Och Lucia är en tradition som vi bör ta hand om, som många andra traditioner som börjar se sitt slut.

Det svenska luciafirandet har en mångfaldig historia. Lucia föddes omkring år 286 i Syrakusa på Sicilien(1). Hon valde den kristna vägen och hon dog år 304 martyrdöden, när hon brändes på bål men då lågorna vek undan blev hon i stället dödad av ett svärd. Namnet kommer från italienskans lux, som betyder ljus men det är även ett namn för djävulen, Lucifer, och därför uppfattades Lucia förr som ett ont väsen. Och ingen gick säker från troll och onda andar på årets längsta natt, enligt den julianska tideräkningen(2).

Dagens tradition av en Lucia med ljus i håret, tror man har ett tyskt ursprung. Där är det en flicka utklädd till Jesusbarnet som kommer med presenter och djävulskatter till barnen. Att Lucia kommer med gott har sitt ursprung i den gamla legenden som säger att Sankta Lucia gick ut med hemgift (mat) till hungrande och hjälpte nödlidande(3). Ljusen i Lucias krona sägs vara för att hon ville ge fångar mat. Men för att hon skulle kunna bära med sig så mycket mat så möjligt i de mörka fängelsehålorna var hon tvungen att sätta fast ljus på huvudet för att kunna se vart hon gick(4).

Sverige började fira Lucia någon gång efter 1764 (5), men det var inte förrän i slutet av 1800-talet som luciatåg blev känt i Sverige. 1927 (6) anordnade Stockholms Dagblad det första luciavalet(7).

Själv har jag inte firat lucia på många år, men i år åkte jag ut till min syster och vi besökte igår Boo kyrka som hade luciakonsert. Jag förvånades hur mycket jag saknar vissa traditioner och hur fridfullt kyrkan är, som plats, i dessa stressade tider. Jag njöt av nostalgiska toner och vaggade mitt systerbarn till sömns. Det kanske krävs en manlig Lucia, någon gång ibland, för att man ska uppskatta det man har och det man tar för givet. Å andra sidan, förr var det ju bara blondiner som fick vara Lucior och idag ser man, tack och lov, också brunetterna med ljus i håret.

(Alla källor är hämtade: 2008-12-14)