Blommor av stål

Denna chick-litt pjäs på teaterscenen, utspelar sig på en frisörsalong i den amerikanska södern. Där sladdras det om grannar och det delas glädje och sorg mellan fem kvinnors ensamma liv. Den är lika ytlig som bara skvaller kan vara och de kvinnliga dramatiska känslostormarna når inte riktigt ut till mig. Pjäsen räddas dock av Susanne Reuters humoristiska insats, alltid lika bitter och snäsig och precis i rätt ögonblick. Popmusiken som spelas i bakgrunden antar jag ska förhöja småstadslivets glamour, vilket framkallar lite nostalgi men ingen dansfeber direkt. Men som min kompis sa, det är ganska nöjsamt ibland att gå på något som inte är så allvarligt och dramatiskt, men bättre komedier har man ju definitiv sett. Jag håller med Leif Zern när han skriver för DN (20081020): "Blommor av stål" är en söt liten pjäs om de sorger som ligger inkapslade i livets glädjeämnen. Men ack vilken bagatell till dramatik! Teater i tv-format. Har vi inte tillräckligt av det hemma i soffan, varje kväll och på bästa sändningstid?"