06 mars 2009

Milk

Har nog sett fler biofilmer iår än jag gjorde hela förra året, känns det som.. men det är kul och det har varit bra filmer som jag sett. Milk är den bästa hittills! Jag unnar Sean Penn sin Oscarsstatyett.

"My name is Harvey Milk and I am here to recruit you."
Filmen handlar om den förste öppet homosexuelle mannen Harvey Milk i USA. I en homofobisk värld, på 70-talet, fylld av hatbrott och där homosexualitet är ett brott ger sig Harvey in i politiken och slåss för dem homosexuellas rättigheter att behålla sin jobb och sina bostäder trots sin sexuella läggning.

Den dokumentära känslan ökas av att fascinerande arkivfilmer vävs in, man får se svartvita scener där polisen gör rassia på barer för homosexuella och männen försöker förtvivlat dölja sina ansiken medan de slussas in i polisbussar. Man får se teve-intervjuer med en bildskön Anita Bryant, den kristna fundamentalistens främsta galjons­figur och andra aktiva politiker och kända personer som uttalar sig om denna "sjukdom". Man får också se reportage från den första Gay freedom parade 1978, samma år som regnbågsflaggan syns i dessa sammanhang.


Milk är en otrolig dokumentär, som känns äkta i alla dess aspekter, det känns som om du är där och upplever kampen för ett liv utan fruktan. Samtidigt ställs man inför ett skrämmande faktum, filmen känns gammal, som om det var jättelänge sedan denna kamp utspelades, men när jag kom ut från biografen, då insåg jag plötsligt att vi har ju inte kommit så långt i kampen om mänskliga rättigheter. Visst är homosexualitet inte längre brottsligt, men det är fortfarande ett skällsord, det sker hatbrott världen över och det är fortfarande personer som förlorar sina familj pga av sin sexualitet.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar