Informationssökning

Denna veckan har jag haft två undervisningstillfällen, vilket har varit jättekul! Har en klass som ska skriva uppsats och då jag tycker det är viktigt att eleverna får testa på att jobba med en riktig formaliamall, har jag gjort en sådan i lightversion. Jag kom själv ihåg första gången jag skulle skriva en riktig uppsats på universitet och hur svårt det var då jag aldrig någonsin jobbat med att skriva referenser och jag hade ingen aning om hur viktigt ett utseende på en uppsats är, rent strukturmässigt. Jag vill ge mina elever den grundläggande kunskapen, det är så mycket annat de måste lära sig ändå när de kommer till universitetet eller högskolan. Att veta de olika referenssystemen, dvs. Harvard, Oxford och APA, är en god förkunskap, desamma gäller uppsatsstrukturen Inledning (med innhållsförteckning, frågeställningar och mål/syfte), Teori (hur man refererar), Analys (den viktigaste delen är vilka tankar författaren/eleven har) och sist men inte minst Källförteckningen. Många elever kommer nog tycka detta är svårt, vilket jag poängterade för dem att det faktiskt är men att de inte är ensamma i denna process och att jag är där för dem om de behöver hjälp.

Andra undervisningstillfället, i torsdags, var också fantastiskt kul! Då pratade jag informationssökningsteknik och källor riktade för just deras ämnen som de ska skriva om. Jag började med att fråga hur de själva sökte information på nätet, för att ta reda på hur mycket de redan kan. Därefter kompletterade jag med vad jag kan, detta innebar att jag gick igenom:
boolesk sökning, frassökning, trunkering, domänsökning och nummerintervallssökning. Jag uppmuntrade dem till att vara kreativa i sina sökord och att kombinera både olika ord och sökmetoder. Jag upplevde att denna informationen mottogs väl och jag hoppas de använder sig av det, då det kommer göra deras letande mer effektivt och tidsbesparande.

Andra delen bestod av en genomgång av Delicious och de länkar som jag hittat för just deras ämneval. Jag anser att det är meningslöst att veta vägen till affären om du ändå inte vet vad du ska köpa när du kommit dit. Det är därför vikigt att man visar dem vad en bra källa är, så att de kan känna igen den när de själva ska ut och leta efter det. Jag gick även igenom vilka skillnader som de olika källorna (uppslagsverk, fackböcker, artiklar, länkar) har, att beroende på vilken fördjupningen en fackbok har, eller vilken tidskrift en artikel är publicerad i, eller vem som lägger ut en text på nätet så måste man vara källkritisk. Det behöver inte vara så att texten är dålig, bara att man tänker efter varför texten finns och vad författaren vill förmedla.

Roligt, roligt och jag hoppas jag får tillfället att göra detta igen :-) Jag upplever att eleverna behöver denna kunskapen, speciellt om de ska läsa vidare på universitet/högskola men det kommer även vara viktigt i arbetslivet, om de ska skriva en rapport eller ett protokoll. Det finns regler och det underlättar om man vet det. Detaljerna är alltid olika men har man kunskapen vet man åtminstone vad man ska fråga efter.