Enron - en framgångssaga

För ung och för ointresserad, var jag på 90-talet och hörde talas om men hade ingen aning om den stora IT-bubbla som sprudlade i samhället. Därför var det extra intressant för en sen 70-talist att se teateruppsättningen om det amerikanska storföretaget Enron. Företaget var ett energi- och kommunikationsföretag som skapade en helt ny marknad med helt nya vinster, virituella vinster. Vilken dröm. Men när IT-bubblan sprack i början på 2000-taket, blev också Enron ansvariga för att 21 000 människor blev arbetslösa över en natt.

Jag gillade regissören Lucy Prebble och hennes sätt att förklara hetsen, börsen, förväntningarna och framgångarna som företaget hade. Det var lätt att se och förstå hur relationerna mellan efterfrågan och aktiebörsen och hur aktiebörsen formade samhällets priser och hur så många företag under IT-bubblan levde i det gränslösa drömmarnas land. Karaktären av företagets vd Jeffrey Skilling, kändes lika mänsklig och genial som Facebook-grundaren Mark Zuckerberg i filmen The Social network. en entreprenör som driver sin idé till katastrofens rand, utan en tanke på konsekvenserna för andra.

Att göra vinst på förväntningarna av en produkt och inte på själva produkten, är ju en helt galen idé. Och eftersom Enron inte gör någon faktisk vinst, säljer företaget sin skulder till ett dotterbolag. Men att inte kunna förutse hur detta miljard-företag, som inte får in ett öre, ska gå runt är ju helt blind idioti. Istället för att ge de anställda lön, ges lönen ut i företagsaktier. På detta sätt luras de anställda att arbeta för sig själv, ju bättre man jobbar desto bättre kommer företaget och att gå och aktien kommer därmed att vara värd mer. Men när bubblan sprack försvann aktierna och därmed också de anställdas löner och pensioner. Jeffrey Skilling dömdes till 24 år och 4 månaders fängelse