För att använda min blogg lite som en dagbok publicerar jag här lite anteckningar om vad som togs upp på konferensen. Är ni intresserade av vad som händer på forskningsnivå i ämnet bibliotek- och informationsvetenskap kan ni läsa vidare, annars kan du lägga ner nu.
Forskardagen: Bibliotek och digitala medier 6 maj 2010
Tema:
1, Elektroniska tidskrifter
2, Bibliotek & forskning
3, Olika medier och ”sanningen”
4, Akademiska bloggsfären
Ett remedierat bibliotek (elektroniska tidskrifter)
Föreläsare: Helena Francke (digitalatjanser@blogspot.com)
BIVIL, BHS, EXAKT-projektet, ansvarig för Digitala tjänster-mastern
Idag sker det en överföring från den traditionella tryckta tidskriften till ett digitalt medium. Forskare utnyttjar idag, i sin publicering, till 70 % .pdf-filer, varav också 7 % ges ut även i .html-format. Det man vinner på är utvidgandet av fulltextsökningar och inlagda hyperlänkar, för att direkt kunna referera till tidigare forskning. Ökar gör också tekniken av att rekontexualisera medier med video/audio teknik, interaktivitet och audiovisuellt tänkande.
Bibliotekens förhållningssätt till nya medier, iform av bevara, samla, organisera och tillgängliggöra. Framtidens utmaningar:
Bevara och organisera
- Filformat
- Versioner
- Paratexter/metadata
Hur bevarar man olika filformat när allt kan ändra form, uppdateras, redigeras och/eller tas bort från den digitala sfären?
Samla och tillgängligöra
- Nivå
- Metadata
Det kommer att behövas broar mellan publisering och hur man bevarar den digitala informationen.
Digitala kompetenser (nytt masterprogram)
En fördjupning i hur man förhåller sig till, hanterar och publiserar digital information.
Bibliotekarie 2.0 kan och har
- Tekniken
- Lärandet
- Pedagogiska rollen
- Forskningsområdet
- Nätverksbildande
- Användarfokus
- Projektledning
- Personliga egenskaper
Diskussion:
Vi måste kunna definiera vad dessa kunskaper och egenskaper innehåller, exempel hur mycket av tekniken måste vi bemästra. Behöver ni endast förhålla sig till ett viss medium eller ska vi kunna skapa det själva för att förstå hur det fungerar? I vilken utsträckning måste en och samma person ha dessa kriterier? Kan det vara så att vi tillsammans har det och därmed uppfyller Bibliotekarie 2.0?
Hur kommer framtidens rekrytering ser ut?
Hur påverkas upphovsrätten, när vi behandlar olika filformat och medier i samma dokument?
Bibliotek, digitalisering och textforskning (bibliotek & forskning)
Föreläsare: Mats Dahlström
BHS, forskningsprojek: JNUVWAB och COST A32
Det finns olika drivkrafter och strategier bakom digitaliseringsprojekt, exempelvis ideologiska, karriär, ekonomiska, politiska etc.
- Proaktiv digitalisering (storskalig projekt, allt inom ett visst område digitaliseras)
- Reaktiv digitalisering (någon begär en digitalisering och sedan sparas det)
- Retro digitalisering (digitaliseras i efterhand, för att mediet har ändrats från tryckt form till digital)
Ett exempel på skillnader är textdigitalisering vs. bild digitalisering i hur man bevarar objekt. Exempel som visades var informationen om William Blakes dikt ” The echoing green” i projekten Projekt Gutenberg (textdigitaliserar) och i William Blakes archives (bild digitaliserar).
Ett nordiskt utgivningsprojekt är Litteraturbanken som innehåller olika ingångar till faximiler.
Massdigitalisering är storskaliga projekt som exempelvis Google Book Search, Open Content Alliance, Europeana och DigitALT. Risken med massdigitalisering är kvalitén. Fantastiska digitaliseringar är exempelvis Codex Gigas (http://www.kb.se/codex-gigas/Svensk-Codex-Gigas/ ) och Wallersamlingen (http://www.ub.uu.se/sv/Samlingar/Aldre-tryck/Specialsamlingar/Wallers-boksamling/), varav i den sistnämnda finns en autografdatabas som kombinerar både bredd och djup.
Bibliotekt 2.0 och det digitaliserade kulturarvet är att man synliggör processen i ett arbete. Eftersom man kan se den digitala redigeringen, korrekturläsningen och kommentering av ett verk. Det svåra med att gå från open access till en open source är kostnaden. Det kan kosta upp till 30 000 per fil att digitalisera ett objekt. Bra exempel på projekt är exempelvis Wittgensteinsource (http://www.wittgensteinsource.org/), Schoppenhauersource (http://www.schopenhauersource.org/navigate.php?page=base) och Nietzschesoure (http://www.nietzschesource.org/).
Fakta eller fiktion? (olika medier och ”sanningen”)
Föreläsare: Olof Sundin
BIVIL, BHS, EXAKT-projektet
- Deltagande medier (sociala medier)
- Information literacy / informationskompetens
- EXAKT-projektet
- Konsekvenser
I skolan har det skett en förskjutning från traditionell läromedelsundervisning till former som projekt, PBL och andra forskande metoder.
De sociala medierna som används med en tydlig naturlig attityd av eleverna är exempelvis Delicous, Facebook och Wikipedia (och så klart Google)
Den farliga informationen
Hur ska man ställa sig till exempelvis Wikipedia som källa?
I stora drag, tyckte föreläsaren att det är bättre att lära elever hur de ska förhålla sig till mediet istället för att förbjuda det. Det används ju ändå av eleverna. Han delade därmed åsikterna med Kristina Alexandersson för Wikipedia i skolan. Låt eleverna bemästra verktyget. Detta kräver ju att vi också måste kunna alla verktyg som finns i Wikipedia, finns det någon kurs att gå, eller måste vi alla bli Wikipedianer?
Det finns mycket mer till Wikipedia än vad man tror när det gäller validering av informationen. Exempelvis: Det finns personer som har koll vad som skrivs i Wikipedia, historiken, diskussionen, ikoner iform av stjärna (mer trovärdig information enligt dem som redigerar i texterna) och hänglås (delar eller hela artikeln är låst för redigering då det framkommit för mycket aktivitet i artikeln).
EXAKT-projektet
Expertis, Auktoritet och Kontroll på Internet - en studier i ökade elevaktiva arbetsformer i gymnasieskolan. Skett i två delstudier och man kan följa projektet på http://projektexakt.wordpress.com
Utmaningar i framtiden
Sociala medier medför ett förändrat och ökat fokus på källkritik. Kontroll av innehåll och organisation bakom digitaliseringar är annorlunda utformade och det är inte alltid som det är en enskild person eller organisation. Vi måste lära oss att använda och förstå paratext och metadata.
I utbildningmiljöer är det viktigt att fortbilda sig i
- Kunskapsbildning
- Utveckla andra kritiska förhållningssätt
- Olika mediers förutsättningar
- Hantera och värdera olika ståndpunkter
Bloggar och bibliotek (akademiska bloggsfären)
Föreläsare: Sara Kjellman (http://sakj.wordpress.com)
Hur använder sig forskare av sociala medier?
5% har en egen blogg
40% följer en blogg
Medan 70% av den yngre generationen använder sig av bloggar
Statistiken för att själv skapa sig en blogg ökar ju högre utbildning man har.
Forskarbloggar – hur passar de in i den vetenskapliga världen?
Det finns olika typer av bloggar:
- Filterblogg (en blogg som har mycket externa referenser och länkar)
- K-blogg (kunskapsfokus till ett viss projekt eller produkt)
- Personlig dagbok
- Mixad
- Annan
Användandet av bloggarna är inte endast i syfte till kolleger utan har även en funktion att sprida information till allmänheten, och kontakt med familjen och vännerna. Bloggen fungerar därmed som ett intermediärt verktyg mellan världar.
3 motivationer för att blogga
- Kreativitet
- Man är en del av ett större sammanhang
- Att dela med sig – översätta akademisk kunskap till en bredare målgrupp och göra det tillgängligt
Funktionerna för bloggarna är enligt forskarna själva:
- Sprida innehåll
- Uttrycka åsikter
- Omvärdsbevaka
- Skriva fritt
- Interagera
- Skapa relationer
Diskussion
Problematiken med antidatering – vad händer med valideringen om man överför gamla anteckningar i ett nytt medium i framtiden? Man kan ju definitivt inte lita på en digital datering som är satt före datorernas födelse??
Ska man spara och arkivera bloggar? Kanske inte men det finns intresse från Folklivsarkivet som sparar privatpersoners tankar i skrift (en frivillig insats) i olika ämnen för att visa ett kulturarv om vad som händer här och nu för framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar