I fullt queerperspektiv spelas Shakespeares Trettondagsafton på Stockholms stadsteater, i regi av Susan Taslimi. I traditionell Shakespeare andra forsar förväxlingarna om varandra när Viola förlorar sin bror i ett skeppsbrott och hon är tvungen att ta jobb, som pojken Cesario, hos hertig Orsino. Hans uppmärksamhet ligger hos Oliva, som också förlorat sin bror. Hon i sin tur blir kär i Cesario. Viola (utklädd till Orsino) är kär i hertigen och så går kärleken runt runt.
DN och SvD skriver om pjäsen som överdådig och trash-de-luxe och det kan jag verkligen skriva under. Pjäsens utspelar sig överklassens lyx och överdåd, men kläderna är trasor och färgglada som bara ett gycklarsällskap kan komma undan med. Komiker och skådespelerskan Pia Johansson har rollen som narr och går nästan allt som säkert över gränsen för vad som är roligt, men håller sig ändå tillräckligt nära skrattgränsen. Jag håller inte med Kerstin Gezelius, DN, som skriver att hon är den somhåller ihop pjäsen. Däremot känner jag mer som Sara Granath, SvD, att Pia ibland riskerar föreställningens rytm i utsvängningar med både musiknummer och publikfrieri.
...men på hela taget var det en underhållande pjäs!
Foto: Petra Hellberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar